Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Head
Metaltown, Göteborg
2010-06-18
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2010-06-19
Hemsida: www.brianheadwelch.net

De som trodde att Brian ”Head” Welch i och med att han vände drogerna ryggen och istället började älska med bibeln skulle sluta vara världsfrånvänd och istället glatt utåtagerande får ganska snabbt inse att de har fel när den forne Korn-medlemmen en aning försenad äntrar scenen i eftermiddagssolen. Att snacka med sina åskådare verkar inte vara att tänka på och musikanten ser mest ut som han lider bakom mikrofonen.

Det behöver inte vara något fel i sig. Heads musik passar som hand i handske med en lite ångestladdad och frånvänd image, men känslan är att han inte riktigt trivs där uppe på scenen. Han vankar ofta av och ann bak vid trumsetet och tittar gärna ner i golvet eller upp taket när han sjunger. Detta i kombination med en samling medmusikanter som gör sitt bästa för att kapa åt sig av uppmärksamheten (framförallt en krigsmålad basist som kör med någon psykotisk blick och ser störtlöjlig ut hela tiden) gör att det känns lite skevt. Lite ointressant.

Dessutom spelar Head alldeles, alldeles för lite gitarr. Bara i en enda låt plockar han upp den och bjuder på sitt signatursound som gjorde Korn till vad de var. Det är inget fel på de gitarrister han tagit med sig ut på vägarna, men de klarar inte att spela hans grejer på samma snillrika sätt som han själv.

Trots denna anmärkning är det ändå begripligt att han väljer bort gitarren för att fokusera på sin sång, den klarar han nämligen med den äran. Den rena sången är inte jättestark men hans ångestladdade avgrundsvrål är som balsam för själen. Synd då att han och bandet har svårt att överföra låtmaterialet till liveformatet. Money, Die Religion Die och Flush är alla i grunden riktigt starka låtar, men blir från scen mest till axelryckningar. Detta i kombination med att Head faktiskt beter sig som att han hellre skulle vara någon annanstans gör att spelningen utvecklar sig till en besvikelse. Head må ha varit hjärnan bakom mycket av det bästa i Korn, men som liveakt står han långt efter sin forna arbetsgivare.