Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Live

Dead Prez
Way Out West, Göteborg
2009-08-15
Av: Alexander Hellgren
Publicerad: 2009-08-17
Hemsida: www.deadprez.com

En av två hiphop-akter på festivalen som är en riktigt grym bokning, i alla fall på pappret. Nas i all ära, men frågan är om inte jag såg lite, lite mer fram emot Dead Prez. Ett av de band som utgör en minoritet inom genren. Långt ifrån bling och skryt, men med mycket politik och vad som brukar kallas för conscious, medveten, hiphop.

Inför en blöt publik och en himmel som öppnar sig går M-1 och stic.man på scen och river av Turn of the radio. Publiken är inte så stor, men de som befinner sig här verkar gilla vad de ser och hör. Duon är skickliga rappare och flytet går inte att ta miste på. De kan varandra utan och innan, och vet hur man ska elda på en publik genom att låta den delta. Deras hus-DJ levererar det ena snygga beatet efter det andra, även om pauserna där emellan känns lite osmidiga. Ett visst problem med hiphop är just låtarnas längd. En popartist har inga problem att klämma in ett större antal treminuterslåtar, medan längden kan vara åtskilliga minuter fler i det första fallet. Dead Prez är väl medvetna om detta och kör därför sällan hela låtar, men avsnoppningarna känns som sagt inte helt tajta. Nas med band, skulle det visa sig senare på kvällen, behärskade den här saken betydligt snyggare.

Mycket av materialet hämtar Dead Prez från deras rätt färska mixtape ”Pulse of the People” och även om jag gillar mycket av det, så är det ju såklart de låtar som fick mig att börja lyssna på gruppen som jag vill höra. Publiken bjuds på Pink Floyds Another brick in the wall med allsång som följd, en låt som sedan snyggt övergår i They schools från debutalbumet. Två låtar som tangerar varandra sett till ämnet. Under hela spelningen är duon hela tiden övertydlig om att de minsann inte är amerikaner, utan afrikaner. De riktar kängor mot såväl det sociala välfärdssystemet som Barack Obama, och publiken verkar uppskatta de smarta och aggressiva texterna. Humor har de också, sett till de många och bitvis långa mellansnacken.

Men ändå är det något som inte vill sig riktigt och som inte får åskådarna att negligera regnet. Det känns lite som att Dead Prez fungerar som en uppvärmning inför Nas uppträdande, om än en mycket bra sådan. Det tänder till först i en mullrande hip-hop som är den enda låten som får folk att komma springande mot scenen. En bra avslutning på en bra uppvisning, som dock kunde ha varit mer slipad.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Relaterat

Inför Siesta! 2010
Siesta 2010, Riverside Motherfucka!

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner