Joyzine.se






Recension - Skiva

Stefan Östgård
Ärbödigast Gustaf Fröding, 2009
Skivbolag: Egen utgivning
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2009-12-06
Hemsida: www.stefanostgard.com

Det är populärt att tonsätta dikter, inget fel i det. Att välja en så mångfacetterad och rik poet som Gustaf Fröding är det naturligtvis heller inget att invända mot i negativ mening. Men varför alla dessa män, för det är nästan alltid tonsättande män det handlar om, väljer att sätta toner på ett så oerhört stereotypt sätt till diktskatterna har jag svårt att begripa. Stefan Östgård är ännu en snubbe i mängden som fått för sig att visor är det enda giltiga sättet att tonsätta dikt.

Nu for jag en liten smula med osanning. Östgård tror sig dessutom vara en musikalregissör (kanske är det bakgrunden som musiker på Walt Disney World i Florida som går igen) och styltar upp några av dikterna som stolpigt talade monologer. Dem som framförs av kvinnoröster är rent genanta att behöva lyssna till mitt på den här plattan. Då känns det stereotypt visanpassade som en ren fröjd i jämförelse.

Och det är just på visans territorium som den här skivan för det mesta rör sig. Det känns ganska förutsägbart samtidigt som Östgård inte direkt framstår som någon speciellt lysande kompositör. Mycket puttrar på tomgång och det mustiga djup som finns i textmaterialet kommer aldrig fram i sin fulla prakt.

På pluskontot antecknas En majvisa som försetts med ett arrangemang som inte så lite påminner om filmmusiken från Titanic. Men så mycket mer än så är det inte. Jag läser hellre Fröding i text än lyssnar på ”Ärbödigast Gustaf Fröding” en gång till.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner