Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Skiva

August Burns Red
Constellations, 2009
Skivbolag: Hassle Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2009-09-11
Hemsida: myspace.com/augustburnsred

Bandmedlemmarna själva är inte överförtjusta av sin egen tolkning av Britney Spears hitsingel Baby one more time och vägrar konsekvent att spela den live. Själv är jag däremot av åsikten att just den coverbiten kan vara det bästa som August Burns Red har spelat in. Anledningen är enkel.

Det finns hur många duktiga metacoreband som helst som spelar hårt, med fräsiga breakdowns och aggressivt tuggande riff. August Burns Red är givetvis ett av dem. Men genren är så vansinnigt formstöpt att det snabbt blir enformigt och likriktat. Alldeles för många skickliga band låter alldeles för lika varandra och är egentligen inget annat än en förlängning av ett och samma stuk. August Burns Red är givetvis ett av dem, men i Baby one more time händer det någonting. Där utmanar jänkarna konventionen för några ynka minuter och bryter sig loss från den bastanta stålform som är amerikansk metalcore av idag. Låt gå för att stuket är detsamma, men låten med sin hitrefräng och annorlunda struktur utgör en skön kontrast mot det annars så aggressiva tuggandet.

Nu finns covern naturligtvis inte med på ”Constellations”, men det känns ändå viktigt att ta upp den som exempel på vad August Burns Red faktiskt kan åstadkomma. Jag är övertygad om att jag hade tyckt bättre om skivan ifall gruppen bara vågat göra sådana utsvävningar på riktigt och inte, som nu är fallet, fastna i alldeles för stereotypt metalcoremalande som har hörts förut (nästintill leda) många gånger om. Det är kvalitativt, men långt ifrån särskilt spännande. Kul några låtar, men inte hållbart genom en hel platta.

Däremot ska amerikanerna ha all credit för att de hårdnackat vägrar att börja dutta med melodiösa refränger och radioflörtar som så många av sina landsmän. ”Constellations” är en hård platta och upphovsmännen har inte haft intentionen att visa fram något annat heller. Däremot faller jag som en fura för atmosfäriskt snygga och semiinstrumentala numret Meridian där August Burns Red för en stund faktiskt bryter sig loss från det statiska och leker med lite andra tongångar. Mer sådant och kanske en och annan cover och det hade varit lättare att tycka om August Burns Red för något annat än att de är duktiga metalcorehantverkare.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner