Recension - Live
Efter rutinerade
Grave var det så dags för ännu mer rutinerade
Vader att äntra scenen på Scharinska i Umeå. Bandet, som lagom till sitt 25-årsjubileum drabbats av dramatiska förändringar i sin lineup, kör på för fullt redan från början och radar upp klassiker på klassiker. Stundtals är det nära på magiskt, men allt som oftast är det som om Vader inte riktigt når mig. Jag tappar intresset med jämna mellanrum, bara för att sekunden senare bli brutalt påmind om vilka det är som är kvällens huvudakt. Det varar dock aldrig länge, hela konserten blir lite av en jojo-upplevelse och bandet lyckas aldrig upprätthålla mitt intresse.
Det är helt klart en bra konsert, tro inget annat, men nog är det möjligt att den interna turbulensen i bandet skapat en form av osäkerhet vilken tar sig uttryck i att konserten blir så ojämn. Jag vet inte, jag kan förstås ha fel, men faktum kvarstår att Vader inte känns riktigt 100% närvarande denna fredagskväll.
Musikaliskt kan jag inte låta bli att störa mig lite på Vaders ohyggliga
Slayer-komplex, vilket blir än mer tydligt i en livesituation. Vi börjar fatta nu, Kerry Kings kaossolon är fräna. Och visst, Pawel ”Paul” Jaroszewicz är utan tvekan en kompetent skinnplågare, men har han måhända lite för stora skor att fylla? Av och till släpar kaggarna och trumspelet känns lite stressat.
Vader är förvisso inte perfekta, men under givna förhållanden – som skulle ha knäckt vilket band som helst – levererar bandet ändå en absolut stabil show. Men jag hoppas att jag får tillfälle att ge bandet en ny chans och att denna ges under bättre förutsättningar.

Relaterat
Årets bästa skivor 2009
Putte i Parken
Vader (2013-06-05)
Vader (2010-03-17)
Kommentera
Inga kommentarer