Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Intervju

In Flames

In Flames skulle åka på turné med Slipknot i USA, men de planerna grusades. I samband med gruppens spelning i Skövde berättade bandets sångare Anders Fridén om den inställda turnén, "The Tokyo Showdown" och det kommande fullängdsalbumet.

Insläppet har precis öppnats och de första hårdrockstörstande själarna börjat droppa in när jag får en liten pratstund med Anders Fridén, sångare i bandet.

Att In Flames över huvud taget väljer att spela i Skövde kan verka lite märkligt för vissa, men det är ett band som älskar att spela live.
- Vi spelar var som helst, bara någon fixar en bra spelning, förklarar Anders och fortsätter med att berätta att bandet varit i Skövde en gång tidigare och att arrangemanget fungerade bra då. Den här kvällens gig och spelningen på Motala Metal Fest påföljande kväll var annars tänkta att fungera som uppvärmning inför USA-turnén med Slipknot. En turné som dock blivit inställd.
- Det är förjävligt och suger jävligt mycket, fnyser sångaren. Den officiella förklaringen In Flames fått är att någon av medlemmarna i Slipknot har en mamma som blivit svårt sjuk, men Anders anar att det inte riktigt ligger till på det viset. Det verkar som om de inte har sålt så många biljetter som de väntat sig och därför ställt in turnén.

Anledningen till att In Flames över huvud taget fått chansen att spela med det gigantiska jänkarbandet är att vissa av de maskerade herrarna råkar gilla Göteborgsplutonen. In Flames tycker dessutom om Slipknot. Anders är imponerad av att bandet lyckats ta så pass extrem musik till höga placeringar på listorna. Att folk sedan påstår att det enbart beror på media och maskerna tycker han får stå för dem. Musiken är ju ändå extrem och det är coolt att de lyckats så bra. De två bandens sväng i England som tidigare skjutits upp ska dock genomföras. I alla fall som det ser ut i dagsläget.

"The Tokyo Showdown"
I somras släppte In Flames liveplattan "The Tokyo Showdown" och man kan ju fråga sig varför de valde att spela in den just i Japan. Anders berättar att det inte var något planerat. De blev tillfrågade om de ville spela in och tyckte att det var en kul grej. Sedan blev inspelningen lyckad och skivbolaget Nuclear Blast tyckte att det vore en bra idé att släppa den som liveskiva, vilket även bandet tyckte. Anders själv tycker att det är kul att ha en liveskiva hemma i hyllan som visar vad gruppen verkligen har gjort. Samtidigt har det gått lite längre tid mellan "Clayman" och det planerade fullängdsalbumet än vad som var tänkt från början. "The Tokyo Showdown" fungerar då som en påminnelse för publiken att In Flames fortfarande finns och jobbar aktivt.

Om Anders fått bestämma helt och hållet hade han dock inte velat spela in enbart i Japan. Det ideala skulle vara att ta de bästa låtarna från Japan, Sydeuropa, Sverige etc och baka ihop det till en mäktig liveblandning. Gruppen har dock inte den budget som krävs för att kunna göra en sådan sak. Annars är det ingen myt att det är speciellt att spela i Japan.
- Allt är annorlunda, människorna ser annorlunda ut, städerna ser annorlunda ut och det är en helt annat puls, förklarar stämbandshanteraren. Att japanerna är helt galna när man spelar är en annan sak. Det blir lite speciellt eftersom japanerna är ett artigt folkslag. När bandet på scen inte spelar är de oftast tysta och applåderar artigt.
- Det är inte lika mycket fuck this, fuck that, play this song som i övriga världen, förklarar Anders.

I och med skivorna "Colony" och "Clayman" har In Flames turnerat väldigt mycket runt om i världen, men enligt Anders har de inte utvecklat några särskilda skrockfulla rutiner innan de går på scen.
- Vi är ganska avslappnade innan vi ska spela. Det blir mest att vi sitter och hänger, småsnackar och dricker lite öl, avslöjar han. De dricker dock inte särskilt mycket innan en spelning.
- Visst klarar vi av att spela om vi har druckit, men du förlorar kommunikationen med publiken och den riktiga kicken om du är packad, påpekar vokalisten. Det är just kommunikationen mellan band och publik som är viktig under en spelning och Anders tycker att det ska vara show. Hans åsikt är att några spelfel här och där inte gör så mycket bara man förmår att bjuda på sig själv.
- Det är klart det är viktigt med show, annars kan man ju lika gärna sitta hemma och lyssna på plattan, är hans budskap.

Svårt att få ihop giglistan
I takt med att bandet släpper fler och fler album blir det rent logiskt svårare och svårare att sätta ihop giglistan.
- Det finns ju låtar man gärna vill ha med själv och sen finns det låtar det känns som om man inte får ta bort för publiken, det är ju ändå för dem man spelar, berättar Anders. Med tiden och turnéerna har bandet lärt sig ungefär vilka låtar som fungerar live och vilka som inte gör det. Det finns en del så kallade "tråklåtar" som bandet drar sig för att spela.

På senare tid har In Flames börjat skriva låtar för att de ska fungera live. Hela "Clayman" är skriven med livetankar i bakhuvudet och även delar av "Colony" författades med sådana avsikter.
- Det är mycket roligare att åka på turné än att göra oneoffgig. Det känns så avklippt att åka och spela och sedan bara åka hem igen när det är klart, berättar sångaren för att i nästa andetag prata positivt om den svenska hårdrockspubliken. Frontmannen är stolt över att Sverige har så bra och trogen publik. Den senaste tiden har det dessutom kunnat skönjas en del skiftningar i publikleden. In Flames har nått ut mer och det är inte bara hårdrockare som dyker upp på konserterna längre, publiken har breddats något.
- Jag tycker det är skitkul om vi kan fungera som en inkörsport till den lite extremare hårdrocken, ler Anders.

Ny platta
Planeringen för en ny In Flames-platta är i full gång och flera låtar är redan skrivna. Bandet barikaderade sig i ett hus i några dagar och komponerade nytt material. De riggade förstärkare och trumset i vardagsrummet och drog sedan kablar ut i en hall där de spelade in idéer som kom upp. De tycker att det var ett utmärkt sätt att isolera sig från omgivningen och till hundra procent fokusera sig på låtskrivandet. Innan det är dags att gå in i studio den 27 februari ska de göra ytterligare en räd i stugan och författa resten av det kommande albumet.

Låtbyggandet går till på det sättet att gitarristerna Jesper Strömblad och Björn Gelotte (utöver dessa ingår även Peter Iwers (bas) och Daniel Svensson (trummor) i bandet) kommer upp med många riff som bandet sedan spinner vidare kring. Anders beskriver processen som om de resonerar fram en låt. Medlemmarna ger sin syn på det hela och ger förslag på hurdana gitarridéer som ska testas etc. Textbiten har dock Anders enväldig kontroll över och texterna är väldigt personliga.

Den nya skivan kommer vara mer lik "Clayman" än tidigare utgåvor.
- Men vi kommer inte göra en "Clayman II", vi har redan gjort "Jester Race" och vi har redan gjort "Clayman", det finns ingen anledning att göra dem igen. Folk tycke ju alltid att man var bäst kring någon speciell platta, men skulle man göra samma platta fem gånger skulle det ju också vara tråkigt.

Killarna känner ingen press att göra något som älskas lika mycket som framgångsrika "Clayman". Den enda press som finns har de inför sig själva. De har utvecklats som låtskrivare under hela sin karriär och därför är det naturligt att den nya skivan kommer följa i de fotspår "Clayman" trampade upp. Influenserna är inte heller bara metal. Anders förklarar att de lyssnar på all möjlig bra musik oavsett genre och att man naturligtvis influeras omedvetet av musik man hör runt omkring sig i tillvaron.

Intresserad av åsikter
Anders är intresserad av vad fans tycker om In Flames och brukar kolla vad folk skriver i diskussionsforum på Internet.
- Där skriver folk verkligen vad de tycker, det är väldigt nakna åsikter.
Däremot läser han inte skivrecensioner särskilt ofta.
- En platta är ju så slipad och perfekt. Det är något eget som man har gjort och som man är stolt för. Det är ju upp till var och en att ha en åsikt om den, men det är ju tråkigt när folk vänder sig emot en, förklarar han. Däremot läser han liverecensioner och intervjuer. Han tycker inte att det är riktigt samma sak. Alla har ju olika syner på vad som är bra liveunderhållning, det är bra att pejla vad folk tycker. Det märks även tydligt när man pratar med folk efter spelningarna, vissa gillar något medan andra inte gillar det alls.

Anders använder inte sin kraftfulla röst enbart för att frambringa texterna i In Flames melodier, ibland får han även ta ton för att skälla på sina bandkamrater.
- De fiser jävligt illa i turnébussen och då brukar jag få skälla lite på dem.
Anders beskriver det som någon sorts grabbig humor som bildats i gruppen och som ibland blir lite väl fånig och nästan jobbig. Oavsett vad killarna gör i bussen och hur fånigt det än är så är de ett av Sveriges och kanske världens bästa metalband, något som kvällens konsert senare bevisade.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Av: Mikael Mjörnberg 2001-10-10
Foto:
Hemsida: www.inflames.com

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner