Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Skiva

Secret Machines
Ten silver drops, 2006
Skivbolag: Reprise Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-03-28
Hemsida: www.thesecretmachines.com

Secret Machines har kommit på något smart här. De flesta band lägger sina bästa låtar först för att göra ett gott första intryck och låter sedan andra halvan av skivan sakta trappas ner mer och mer i kvalitet. Inte nödvändigtvis till en dålig nivå. Men likväl mindre medryckande än inledningen. Secret Machines gör på ett annat sätt. Visst inleder de med ett par starka kort, men faller sedan ner i en såsig period. För att istället avsluta med några sylvassa bitar. Resultatet: lyssnaren lämnas med ett ytterst gott slutintryck.

Med lite god vilja kan man säga att styckena i mitten på skivan är okej. Utdraget monotona bagateller som varken förmedlar känslor eller danslust. De får snarast ses som utfyllnad. En segdragen transportsträcka från den fina början till det briljanta slutet.

I sina bästa stunder låter Secret Machines som ett modernt rockband som gravt inspirerats av så väl Coldplay som U2. Visst smyger det sig in ett och annat Foo Fighters-riff, men ”Ten silver drops” är ingen hetsig radiorock utan bygger på känslor och stämningar. Det hela framförs dessutom i ett ganska makligt tempo och bjuder på långa låtar. Den väl tilltagna speltiden fylls ut av enbart åtta spår.

Inledande Alone, jealous and stoned sätter nivån högt och de två avslutande styckena I want to know if it’s still possible – med en skönt The Ark-minnande melodislinga – och 1,000 seconds plockar upp den igen. Frågan är dock om man klarat av ett helt album så bra som dessa tre spår. Eller om det är transportsträckan och kontrasten som höjer ”Ten silver drops”. Jag lämnas splittrad, men som sagt med ett mycket gott sista intryck.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner