Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Skiva

Roenik
Unique, 2005
Skivbolag: Sodatime
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2005-12-27
Hemsida: www.roenik.com

Någon som kommer ihåg dokusåpan Wannabe som gick för några år sedan? En ”rock”-variant av Idol och Fame Factory. Givetvis otroligt mycket sämre kvalité rakt igenom, enda komiska inslaget var managern och tillika knäppgöken JayJay. Tror att han hette så i alla fall. Han hade en alldeles för stor cowboyhatt på sig om inte annat. Mickey Dees insats ska jag inte ens nämna.

Slutprodukten av denna serie kom att kallas för Tribal Inc , en salig ansamling kufar av sällan skådat slag som skulle bli Sveriges svar på Linkin Park. Vill minnas att det fanns en snubbe som faktiskt hade talang och faktiskt kunde spela. Även om han var en lika stor exhibitionist som resten av bandet. Grabben i fråga kallades för Nisse. Nisse hittar vi idag som sångare och gitarrist i Göteborgsbandet Roenik.

”Unique ” heter alstret och består av fyra spår som måste klassas som gnällpop alternativt emopop med en gnällig touch. Just ordet ”gnäll” kan lätt uppfattas som något negativt men det måste påvisas att det är skillnad på gnäll och gnäll. Exempel på gnällsång/fulsång som inte håller måttet hittar vi hos respektive sångare i Broder Daniel, The Plan och Bad Cash Quartet. Nästan så att man ska räkna in Håkan Hellström också. Sedan finns det gnällsång/fulsång som fungerar. Dit hör definitivt Nils Naknler i Roenik. Känslan går fram samtidigt som de allra flesta tonerna prickar rätt. Rent musikalsikt svänger det bra om Göteborgarna, det hela känns angeläget.

Här dyker det dock upp ett problem som har att göra med band som har sångare som inte har ett särskilt brett register. De kan sin grej, de kan den bra, men de kan sedan inte så mycket mer. Även om låtarna var och en för sig är till en början som auditionellt balsam för mina öron, får Roenik snabbt svårt att variera sig tillräckligt för att hålla i längden. En lyssning funkar. Två, tre också. Den fjärde gången börjar man rynka på näsan för att under den femte lyssningen konstatera att materialet förmodligen inte kommer växa något ytterligare. I grunden alltså en helt godkänd ep, varken mer eller mindre.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Relaterat

Roenik (2006-01-01)

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner