Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Skiva

The Amazing Bryatollah Ferrarys
The Noble Art of Defending Ageing (CDs), 2011
Skivbolag: Sound Patrol Records
Av: Alexander Hellgren
Publicerad: 2011-11-13
Hemsida: www.tabf.se

Ibland begriper jag mig inte på mig själv. Hur kan en singel ligga och skräpa så pass länge? En förmildrande omständighet i ett bandnamn som inte direkt pockar på uppmärksamheten och ett skivomslag som inte gör någon layoutare på bättre humör, men det är ändå skämmigt. The Amazing Bryatollah Ferrarys heter i alla fall bandet och The noble art of defending ageing är låttiteln.

Än obegripligare blir all väntan med att lyssna på skivan när den väl snurrar i stereon. För det är en rätt trevlig melodi det här. Ett drivigt, smattrigt gitarrspel och matchande trumkomp som för mina tankar direkt till ett band som CDOASS. Eller för den delen Lustans Lakejer, vilket är mindre otippat med tanke på bandmedlemmarna ingick i nämnda gäng en gång i tiden.

Postpop med rötter i postpunk och new wave skulle man kanske kunna kalla det. Tillsammans med Tarantino-filmiska inslag (”Kill Bill”) en god grund att stå på. Sången är tudelad i min bok. Å ena sidan snygg och lite teatralisk, tänk Niclas Frisk från band som Atomic Swing, å andra sidan lite för mycket och därmed aningen påfrestande. Men den landar på plus helt klart.

Det är en snygg låt på många sätt, fastnar snabbt och den fungerar troligtvis mycket live. Det är svårt att bedöma ett band utifrån bara en låt, men det är något som saknas. Som gör att The Amazing Bryatollah Ferrarys (namnet, suck) sticker ut och kommer att ligga kvar i mitt medvetande under resten av dagen. Den för musikstilen så viktiga nerven saknas till viss del, åter med CDOASS i tankarna, och även om den saken går att härleda till ”200 års samlad erfarenhet” så är det ingen ursäkt.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Relaterat

The Amazing bryatollah Ferrarys (2009-01-01)

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner