Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Live

The Sonics
Way Out West, Göteborg
2008-08-08
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2008-08-14
Hemsida: myspace.com/sonicsthe

Återföreningar skrämmer bokstavligen skiten ur mig. Varför? För att det nästan alltid blir ett sorts antiklimax att se gamla musikhjältar vara just gamla. Jag var på Peace & Love och såg ett återförenat Sex Pistols. Jag såg en skäggig Roky Erikson. Och det sög. Alltihop. Det funkar liksom inte att ett gäng farbröder ställer sig på scenen och börjar gasta om anarki och att förkasta systemet, eller med människor som är så hopplöst förstörda att man knappt vet om de är ”där” fast det bevisligen är där.

Sedan finns det förstås återföreningar som verkligen funkar. Och band som egentligen aldrig splittrats och vars låtar och musik är snudd på tidlös (typ Stones). The Sonics placerar sig någonstans mittemellan. Musiken är tidslös, och ja, jag är väl medveten om den påverkan The Sonics har haft på musikhistorien, men det är stor gubbvarning på det gäng veteraner som tar Linnéscenen i besittning efter ömsint uppvärmning av Samuel Beam och hans Iron & Wine.

Men så var det ju det här med musiken. Det går liksom inte att göra annat än att kapitulera när man får höra fantastiska garagedängor som The Witch, Strychine och Have Love Will Travel. Tidsteleportern ställer sig på 1960 och sedan bär det iväg. Konceptet fungerar. Ett tag. Sedan blir det tyvärr en brysk återfärd till år 2008. Där har vi ytterligare ett problem med band som bara släppt ett fåtal plattor, under en begränsad tidsperiod, oavsett hur viktiga och inflytelserika dessa plattor har varit; det blir ett stort tidsgap fram tills nu.

Att till exempel Neil Young fortfarande funkar, och dessutom är stor headliner på Way Out West, beror på att hans musik aldrig har reducerats till att bara rymma ett visst sorts innehåll. En spelning med Neil blir således aldrig förutsägbar, både på gått och ont. The Sonics ska ha all credit för vad de har åstadkommit tidigare i historien, men efter drygt halva setet har jag tappat intresset. Häftigt att ha sett, men inte så mycket mer.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner