Joyzine.se






Recension - Skiva

Lars Krantz
Gold mining in the treasures of our minds, 2009
Skivbolag: Satnin Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2009-06-16
Hemsida: www.larskrantz.com

You can save me är en förbryllande låt och den här skivans stora mysterium. Det vore väl synd att kalla Lars Krantz för någon större sångare, men i just den låten framstår han som den taffligaste av nybörjare. Timingen är usel, självförtroendet uppenbarligen på botten och insatsen darrar som det bräckligaste av asplöv. Det är jättemärkligt, för i övrigt material finns sådana tendenser inte alls att höra. Att då placera melodin redan som nummer två på skivan är ett strategiskt misstag av värsta sort. Någon borde ha räddat Lars där...

Jag uppehåller mig gärna kring just You can save me. Det fascinerar mig att ett spår fullkomligt kan falla igenom på det viset, men att fastna för mycket där fäller ett orättvist ljus över resten av skivan. Med sin alldagliga baryton leker Lars Krantz Johnny Cash till låtar som doftar mer av 60-talets pop än av country.

”Gold mining in the treasures of our minds” är en ganska hemtrevlig skiva, men det är samtidigt inte förvånande att herr Krantz spenderat en lång karriär i otaliga band som de flesta av er aldrig varit i närheten av att höra talas om. Skivan, precis som musicerandet, saknar spets. Det är subtilt, men lite ospännande. Medelmåttighet är ett ord men en lite för negativ klang, men Krantz som spelar precis allt på plattan själv blir lite för lagom hela tiden.

Förmodligen är det också därför jag fascineras så väldigt av genomklappningen i You can save me. Den bryter mönstret, även om det inte är på något direkt smickrande sätt. Lars, oh Lars, jag skulle så gärna vilja veta vad som hände där...

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner