Recension - Skiva
Fjolårets ”The Last Sucker” skulle bli
Ministrys sista platta, så var det sagt. Men så ville väl Al Jourgensen visa att allt missbruk av illegala substanser inte bara gjort honom till en lynnig agitator som lägger all sin energi på att hata en viss president, utan att han kan vara en riktigt festlig kille också. Resultatet: ”Cover-Up”. En coverplatta som i förhandssnacket beskrivits som Ministrys partyplatta.
Till sin hjälp har Jourgensen tagit en drös celebra gäster som under namnet
Co-Conspirators bidrar med lite allt möjligt. Här hittar vi avdankade
Fear Factory-sångaren Burton C. Bell, Tony Campos från
Static X och Tommy Victor från
Prong för att nämna några. Det är en diger lista av gäster som gör sitt bästa för att passa in i Ministrys tydligt utmejslade sound.
Ärligt talat hade jag föredragit om punkten verkligen satts efter lysande ”The Last Sucker”. Med två undantag –
Rolling Stones Under my thumb och
Mountains Mississippi Queen – är den här sörjan nämligen ganska färglös. Att tolka musikhistorien på Ministrys stelt hetsiga sätt är inte alls en lika god idé som det kanske låter i teorin. Den rabiata framtoningen och hamrande trummaskinen blir bara fel när Jourgensen sätter tänderna i material han själv inte ligger bakom. Han har helt enkelt inte så mycket mer att tillföra som låtarna inte redan begåvats med.
Och att ge sig på en låt som
What a wonderful world känns lite väl mossigt. Det blir aldrig särskilt mycket party av det här. Faktum är att Ministrys hetsiga trummaskinsmetal på den här skivan snarare känns som en kallsvettig snedtändning än en riktigt lyckad partykväll. Det sammanfattar dessutom Jourgensens karaktär ganska väl. Han skulle ha valt att lägga ner på riktigt efter ”The Last Sucker”, då hade det hela sluppit sluta med en taskig baksmälla.

Relaterat
De tog sin egen väg...
Minnenas Arvika
Ministry (2007-01-01)
Ministry (2003-07-11)
Kommentera
Inga kommentarer