Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Mustasch
Arvikafestivalen
2007-07-12
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-07-17
Hemsida: www.mustasch.net

Mustasch har egentligen ett låtmaterial som är lite för likriktat för att en lång festivalspelning ska bli intressant rakt igenom. Svar: Ja.

Mustasch är lite för hårdrockssvenniga i både musik och attityd för att en lång festivalspelning ska bli intressant rakt igenom. Svar: Ja.

Mustasch måste lita till sina stora hitlåtar för att få en festivalpublik att verkligen gå upp i limningen. Svar: Ja.

Spelar någon av dessa faktorer någon roll när Mustasch äger publiken i Apollotältet? Svar: Nej.

Ni förstår, jag hade inga större förväntningar på Mustasch innan de gick på Arvikafestivalens näst största scen. Men de visar med eftertryck att jag borde ha vetat bättre. Från första tonen äger de hela festivalen och bjuder på en tunggungande riffest många sent ska glömma. Allt med karismatiske sångaren Ralf Gyllenhammar i spetsen.

Herr Gyllenhammar sjunger förträffligt bra och gruppen har ett ljud som inte många lyckades efterlikna på samma scen. Klart och tungt, med distinkta trummor och knastriga gitarrer. Precis så som Mustaschs på skiva något enkelspåriga rockmusik ska låta. Live gör de snarare sin monotonitet till en styrka, de väver ihop hela sin spelning till en tunggungande bastard där det inte är låtarna utan snarare själva känslan som är det viktigaste.

Ändå är det självklart brottarhiten Down in black som är bäst. Gyllenhammar leker sångpedagog med publiken mitt i låten och det gör den bara ännu bättre. Det är något lekfullt över hela gänget den här aftonen. Folkölsmetal har aldrig känts mer rätt. Mustasch har aldrig känts mer rätt. Att de bemästrar klubbformatet visste vi redan, men nu har de även övertygat en kräsen recensent om att de är som gjutna på en festivalscen.