Joyzine.se






Recension - Demo

Magnus Tengdahl
When I Romanticize
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-07-03
Hemsida: www.myspace.com/mtengdahl

Rösten är avig. Vemodigt eftertänksam på precis ett sådant sätt som skiljer agnarna från vetet. Magnus Tengdahl sjunger knappast tekniskt perfekt och tummar då och då på tonerna, men uttrycker sig så själfullt att hans låtar får liv. Till skillnad från så många andra lycksökande singer/songwriters låter han angelägen, snudd på för privat, i sitt framförande. Att en ensam röst kan göra så mycket!

Det förpliktigar verkligen att jämföras med sorgligt hädangångne Elliot Smith. Det är något de flesta singer/songwriters vill slippa, men i Aeroplanes and lullabies – demons bästa spår – kommer Tengdahl nära dennes uttryck. Och han gör det bra. Något känsligt, nästan uppgivet, dallrar i luften när han smeker sina strängar och låter strupen ge upp hela hans hjärtas mörka avgrund. Få svenska demosångare har kommit åt sin musiks känsliga mittpunkt på det viset. Återigen, rösten är allt.

Betyget här bredvid kan tyckas snålt. Speciellt då varken titelspåret eller Prosperity turns to hostility är låtar som gör någon besviken. Och visst är Tengdahl uppe och nosar på en fyra, men jag väljer att hålla igen. Hela demon når inte lika långt som Aeroplanes and lullabies ensam. På några ställen känns det lite ofärdigt, trevande efter ett fastställande av vilket sound det egentligen är som gäller. Magnus Tengdahl har alla verktyg för att bygga något riktigt stort, han måste bara fortsätta öva på att använda dem. För att verkligen backa upp den underbart själfulla rösten.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner