Recension - Skiva
Sällan hade väl Jari Haapalainen, när han accepterade att producera âTwo minutes to midnightâ, kunnat ana att vad som skulle komma att anlägga i studion var en best som lika mycket livnär sig pÃ¥ 60-talets rock som dagens energiska dito. Att det skulle rumla in en trio som lyssnar pÃ¥ bÃ¥de
Stooges och
Led Zeppelin, men vägrar att bli ett statiskt nostalgiband. Att smuts, svett och öl skulle bli en stor del av plattans identitet och att männen i de skrynkliga frackarna trots sitt pretentiösa utseende skulle visa sig ha god koll på musikhistorien från både då och nu. Men det var precis vad som hände hos Jari och en bra skiva blev det.
âTwo minutes to midnightâ är en svängig bit rock med tillräckligt mycket smuts under naglarna för att tillfredställa den kräsne, men är samtidigt tillräckligt melodisk och smart för att tilltala en bredare publik.
Black Belt vÃ¥gar vara psykedeliska, men gör det aldrig till ett självändamÃ¥l. Det är hela tiden pulsen, den vibrerande rock nâroll-nerven som tillÃ¥ts vara centrum i musiken.
Visst lÃ¥ter det gammalt pÃ¥ sina hÃ¥ll. Att barfotatrion här och var tagit intryck frÃ¥n sÃ¥ väl 60- som 70-talets hÃ¥rdrock lär knappast vara nÃ¥gon hemlighet. Men pÃ¥ âTwo minutes to midnightâ uppdaterar de konstant sitt arv till tidsenlig, svängig rock. Jag skulle med andra ord lika gärna kunna tjata om beröringspunkter med oerhört framgÃ¥ngsrika brittiska popakter. Black Belt gör smart musik för bÃ¥de själ och hjärta.
Singelspåret
Road Crew är en liten pärla, med sköna rytmer och drivig gitarr. Ãven
Off Your Hook får ett hedersomnämnande, men hela skivan är en härlig upptäcktsfärd i gränslandet mellan då och nu.

Relaterat
Boyii Black Belt/Neighbourhood Psychos ()
Boyii Black Belt ()
Kommentera
Inga kommentarer