Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Skiva

MUCC
Gokusai, 2007
Skivbolag: Universal
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2007-08-28
Hemsida: www.55-69.com

Jag brukar ibland skryta med att jag lyssnar främst på musiken när jag lyssnar på musik. Text kommer i andra hand. Det kan rent av vara så att jag har svårt att höra texten eftersom jag lyssnar så intensivt på de olika instrumenten och själva detaljerna i musiken. Nu på senare dagar har jag dock börjat omvärdera situationen. Och vips så hör jag texten mycket bättre. I fallet MUCC behöver jag inte oroa mig över att inte höra och framförallt förstå texten, den är nämligen på japanska.

Och då kommer ju min fråga, varför i helvete skickar man en skiva med en japansk grupp som sjunger på japanska? När jag öppnar konvolutet möts jag av idel japanska tecken, det finns –inget- sätt för mig att förstå något alls. På baksidan av konvolutet står dock namnet på låtarna, men vad gör det när det fortfarande är japanska, bortsett från att det inte längre är symboler? När jag granskar konvolutet lite närmare upptäcker jag bokstäverna UNIVERSAL, då faller bitarna på plats.

Låt mig omformulera nyss ställda fråga, varför i helvete släpper man en skiva med ett japanskt mixmainstreamband som man hoppas ska slå i resten av världen, när denna skiva är på japanska? För det är precis vad det här projektet är. Fyra unga japaner, med historiens i särklass fulaste omslag, som presenterar en skiva så pass splittrad att ordet mosaik knappt räcker till. Det är smygmetal, det är smörballader, det är surfmusik och det är popiga Blink 182-låtar. Och jag fattar fortfarande ingenting.

Nu ska jag inte helt döma ut en främmande kultur, men även rent tekniskt finns det saker som jag inte är helt van vid. Som sångmelodi, eller är det satsmelodi? Jag vet inte, men det är svårt att vänja sig. Finska tänker jag på, och det är väl kanske inte världens mest sensuella språk (förlåt mig alla ni finländare eller med finskt påbrå som läser det här). Ja, jag glömde att nämna de spanska flamencoinfluenserna. Väldigt snurrigt. Och inte särskilt bra, någon av alla otaliga genres som trängs på skivan. Övervikt av metallåtar? Varför? Jag kan inte för mitt liv förstå den person som lyssnade på ”Gokusai” och tänkte instinktivt ”Ja, det här är helt rätt för Europa, den släpper vi här”. Skäms på dig vem du nu än är.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner