Recension - Skiva
För och nackdelar med Spanien-baserade
Liquid Graveyards andra långkörare ”The Fifth Time I Died”?
Ett intrikat låtmaterial respektive en alldeles för tydlig produktion.
När före detta
Cancer-musikanten John Walker går loss i sitt ”nya” band handlar det ju som bekant om en hyfsat progressiv blandning av rock och metal. Gruppen är inne och nosar på death metal i några hårda partier, men seglar mer än på debuten ”On Evil Days” in på riktigt rockiga domäner den här gången. Det innebär ett dynamiskt låtmaterial där vi återigen bjuds på en skicklig sånginsats från Raquel Walker.
Gruppen vrider och vänder på sina låtar, förnekar inte sin progressiva sida, men blir heller aldrig så där ostiga som progrockband i de flesta fall tyvärr blir. Riffen är förhållandevis tunga i kontrast till sången som till stora delar är finstämd och trevar sig fram längs känslospektrats bräckligaste linjer.
Därför är det synd att produktionen inte gör låtmaterialet rättvisa. Någon klåpare har varit framme och polerat alldeles för mycket. Det innebär att instrumenten låter alldeles för separerade från varandra. Gitarr för sig, trummor för sig och sång för sig istället för att allt smälter samman till en enda skön helhet. Bastrumman ligger plågsamt långt fram i ljudbilden och tar med sitt plastiga ljud fokus från övriga delar i musiken. Det är som sagt väldigt synd. En smutsigare och mer välanpassad produktion hade kunnat göra ”The Fifth Time I Died” till ett riktigt monster.

Relaterat
Liquid Graveyard (2009-01-01)
Kommentera
Inga kommentarer