Joyzine.se






Krönika

Mitt 2000-tal

Att skriva om specifika musikrelaterade händelser av stor vikt under 2000-talet är svårt. Jag skulle kunna skriva om Spotify eller om Michael Jacksons tragiska bortgång, men det är knappast sådana händelser som jag håller som de största musikrelaterade händelserna under 2000-talet. Mina höjdpunkter är betydligt mer personliga och svårare att sätta ett exakt datum på. I mitt fall handlar det om såväl en personlig som en musikalisk utveckling, alltså både av karaktär samt förhållande till musik. För att uttrycka det lite storsint, min lista handlar om topp 5 händelser som gjort mig till den jag är idag och påverkat det förhållningssätt jag har till musik.


En festivalare föds (2001)
Känslan går inte att beskriva. Känslan av att för första gången svänga in mot Folkets park i denna lilla pittoreska småstad kallad Hultsfred. Året var 2001 och jag var på väg att göra min första festival. På vägen ner dividerade vi om vi borde ha med oss någonting att dricka. För det gör man väl på en festival? Så vi stannade på en bensinmack och köpte ett flak folköl. Ett flak på tre personer. Polaren hade med sig blazer och finbyxor. Vi var inte riktigt kloka. Men aldrig har känslan av frihet varit så stark och påträngande. Det finns inget som att bli av med festivaloskulden.

The Nobodies (skarven 2001-2002)
Vad gör man efter att man blivit av med festivaloskulden? Man startar ett band förstås. På två personer. The Nobodies. Att det bara var jag som kunde spela spelade förstås ingen roll. Vi var ju The Nobodies. Vi spelade ju punkrock. En gitarr, tre ackord, den andre snubben skrek i mikrofonen – perfekt. Vi skrev tio låtar på en vecka. Hade hits som ”Måla” och ”Where Have All The Girls Gone?”. Odlade skägg och långt hår. Kurt Cobain och Jim Morrison. Drack öl i replokalen. Jagade flickor på krogen. Det var oskuldens tid.

Among Others (2002)
Det höll inte förstås. Med fler medlemmar i bandet försvann magin. Det blev ohållbart. Räddningen blev en chansning. Ett annat band sökte basist. Efter en blöt kväll på krogen bestämdes det att sångaren i The Nobodies skulle göra ett försök. Men han vågade inte. Så han skickade gitarristen istället. Smart drag. Nobodies gick i graven och Among Others tog form. Det är små detaljer, men inget beslut har påverkat mitt 2000-tal mer än det beslut som togs våren 2002. Eller tja, det skulle vara flytten till Göteborg 2003 då.

Göteborg (2003-2005)
Among Others gick i graven. Skövde blev för litet. Fick ett erbjudande att flytta till Göteborg. Var tvungen att bestämma mig med en dags notis. Inget att fundera på egentligen. Hade dessutom en gammal bandpolare i Götet. Bildade ett nytt band. Beyond Description. Skapade identiteter. Busk, Fisk, Gay och FC (Fitt-Chrille). Inga vidare artistnamn. Men de var våra. Levde rocklivet så långt det gick. Musiken blev allt. Upptäckte även att man kan skriva om musik. Vilken tur att trummisen i bandet drev en site på nätet som hette Joyzine.

Vuxeninträdet (en festivalare går i graven)
Åldern sätter in till slut. Så är det bara. Ungdomens tid varar inte för evigt. Efter att i snart tio år ha krälat runt i lera, sovit i iskalla sovsäckar i iskalla tält och livnärt mig enbart på öl och pizza veckor i streck är det fan nog. Nog för att jag kommer fortsätta gå på festival, men nu är det stadsvarianten som gäller. Efter att ha smakat på hotellsäng och hotellfrukost under Peace and Love 2008 och upplevt Way Out Wests tre succéår är jag plågsamt medveten om att min tid som urfestivalare är över. Så. Nu återstår att se hur musikintresset kan utvecklas, kanske är det fortfarande så att the pen is mightier than the festivalöl?

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Christian Stenbacke 2010-01-07

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner