Recension - Skiva
Bortsett från en energiskt bubblande cover på
Cyndi
Laupers gamla discohit
Girls just wanna
have fun gör italienska
Cherry Lips
inte många glada när de söker sig utanför hemlandets gränser med sitt
självbetitlade debutalbum. I övrigt handlar det nämligen om ytterst mallad
och stereotyp rockmusik utan vare sig känsla eller glöd.
Sahara Hotnights lät inget vidare när
de först kom fram, fick en liten hype och kritade på det där första
förlovade skivkontraktet. Men hos dem hördes i alla fall potential att bli
de duktiga musiker, låtskrivare och entertainers de utvecklats till idag
(bortsett då från den där oerhört trista coverplattan de turnerade på i
våras). Cherry Lips låter ungefär likadant som norrländskorna gjorde då,
minus allt som har med potential att göra. Italienskorna har läst på
flitigt om attityd och poser, men saknar förmågan att skriva medryckande
låtar eller ens att få sina halvtaffliga låtar att åtminstone låta som om
de menar något. Allt känns på något sätt ganska billigt.
Jag vet inte hur scenen ser ut ute på undergroundklubbarna i
Italien, men det är möjligt att de just nu genomgår den förvandling som vi
gjorde här uppe för tio år sedan. En förvandling som går ut på att kvinnor
mer och mer kan ta sig fram i scenen mer än som sångerskor i
mansdominerade metalband. Det skulle kunna förklara att hemlandet är så
fascinerat av Cherry Lips. Här uppe räcker det emellertid inte med att
gruppen består av bara kvinnor för att vi ska gå ner i spinn. Det krävs
kvalitativ leverans också och någon sådan är Cherry Lips ganska långt
ifrån.

Kommentera
Inga kommentarer