Joyzine.se






Recension - Skiva

Damn Seagulls
Hunting Season, 2009
Skivbolag: Fullsteam Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2009-02-07
Hemsida: www.damnseagulls.com

Finnarna försöker lura oss. De vill att vi ska tro att deras emotionellt färgade mjukpunk är mer intellektuell än vad den i själva verket är och gör detta genom att flörta med återhållsam sydstatsrock och ett ganska moget uttryck. Men i själva verket är de inte djupare än ett genomsnittligt tonårsgäng i baggyjeans.

Det hela började tydligen som en skapunktrio för en herrans massa år sedan och Novus Ordo Mundi som öppnar skivan känns som ett halvhjärtat försök att hålla liv i sitt förflutna. Sen är det dock betydligt andra tongångar som gäller. Damn Seagulls spelar tuggummigullig punkrock, eller kanske bara rock, som är en aning mer mogen än liknande gäng som vi hör på de reklamfinansierade skvalradiokanalerna, men som uppenbart härstammar från samma utgångspunkt.

Det är inget fel med det, jag gillar i grunden stilen som finnarna förkovrar sig i, men de själva verkar inte riktigt kunna stå för den. De jobbar stenhårt för att försöka framställa sin musik och ”Hunting Season” som något för mer, något smartare. Missförstå mig rätt nu, jag tycker exempelvis att svärtade jänkarballden The moon keeps me co. är alldeles lysande, men genom att konstant gömma sin musik bakom en vuxen fasad tar Damn Seagulls död på den.

Mjukputsad punkrock av det här slaget ska vara sprallig och övertydligt kommersiell, det är då den kommer till sin rätt och blir bra. Finnarnas sätt att släta över och inte stå upp för sin sak, utan istället gömma sig bakom en intellektuell och vuxen men ack så genomskinlig yta gör tyvärr bara att ”Hunting Season” framstår som tämligen anonym.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner