Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Skiva

I Set My Friends On Fire
You Can’t Spell Slaughter Without Laughter, 2008
Skivbolag: Epitaph
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-11-03
Hemsida: www.isetmyfriendsonfire.com

Egentligen är det en ganska god tanke bakom den totalt tokstolliga mix av pop, grindcore och discodunk som är I Set My Friends On Fires musik. Men jag har så ofantligt svårt för orkestrar (och folk i allmänhet) som måste vara så överdjävligt lustiga till vilket pris som helst. Utan alla putslustigheter och tröttsamma skitskämt hade ”You Can’t Spell Slaughter Without Laughter” kunnat vara en riktigt bra platta. Nu slår den unga duon undan benen på sig själva.

De sätter tonen redan genom att ha ett intro där de talar med fåniga röster och sen fortsätter det med tramsiga låttitlar, ännu värre texter och ännu mer larvigt prat. Även om man tycker det är kul första gången är det definitivt uttjatat den tredje, vilket ger skivan precis noll livslängd.

Det är synd och skam för totalt orädd genrekorsning är annars ingen tokig idé. Jag ser så stor potential i I Set My Friend On Fires växlingar från svinarg grindcore till ultrafager pop vidare till ironisk hiphop att jag är beredd att blunda för tramset. Duon har alla förutsättningar att bli en förbannat bra orkester om de bara växer upp mognar och skrotar Stefan och Krister-ambitionerna. De har bra så väl skön- som skriksång och är totalt respektlösa inför musikstilarna de slaktar. Vilket är en förutsättning för att det här ska kunna fungera.

Apropå slakta. Råslakten av Soulja Boys Crank That är faktiskt humor på riktigt.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner