Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Skiva

Samsas Traum
Heiliges Herz – Das Schwert Deiner Sonne, 2008
Skivbolag: Trisol
Av: Johan Norström
Publicerad: 2008-09-06
Hemsida: www.samsas-traum.info

King Diamond – fast 2000-tal. Det är, utan tvekan, det effektivaste sättet att beskriva ”Heiliges Herz – Das Schwert Deiner Sonne” på. Vi snackar teatersång på en angenäm historia som rymmer allt mellan klassisk heavy metal och symfonisk black metal. Musikaliskt är skivan inget underverk, men långt ifrån ett hafsverk heller. Ljudbilden är signerad Fredrik Nordström (Dream Evil) och Studio Fredman och visst är det en massiv och imponerande sådan. Musiken är klanderfritt framförd, men vad annars kan man vänta sig av ett band som lyckats värva Adrian Erlandsson (At the Gates, Cradle of Filth, The Haunted etc) som skinnplågare? Det börjar radas upp några snygga namn här, och sist i låtlistan dyker ytterligare ett välkänt namn upp i låten Auf Der Spiralnebeln (PAIN-Remix). Jodå, nog är det herr Tägtgren som gjort en väldigt Pain-doftande remix på ett av skivans starkaste spår.

Och trots alla dessa välkända namn, vilka får stor uppmärksamhet i det medföljande pressutskicket, tappas inte Samsas Traum bort i vimlet. Mycket på grund av den tidigare nämnda teatersången och det faktum att Samsas Traum valt att skriva och framföra sina texter på tyska. Det kanske jag inte nämnt tidigare, men det var faktiskt bland det första jag reagerade på när jag tryckte på play första gången – tro det eller ej. Och det är väl här någonstans Samsas Traums svaghet ligger. Kalle Anka-sång på ett av världens mest osexiga språk är inget bra recept för framgång och det hela stinker ploj lång väg. Vilket är synd, ”Heiliges Herz” är i sina starka stunder riktigt, riktigt bra.

Absolut bäst är den i sina bombastiska stunder, som balladen Liebeslied och den mäktiga refrängen på den annars black metal-doftande Hirte Der Meere samt det episka titelspåret där till och med sången gör sig bra.

Det är synd när en så stark konstnärlig ståndpunkt, som att sjunga på tyska faktiskt är, lyckas förstöra en skiva för sin lyssnare. Jag hade gärna hört denna skiva på engelska, då hade jag kanske plockat fram den igen nu när denna recension är färdig. Som det är nu tvivlar jag dock på det.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner