Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Live

Kristian Anttila
Arvikafestivalen
2007-07-14
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2007-07-17
Hemsida: www.kristiananttila.com

Eftersom jag sett herr Anttila framträda både en och sju gånger under årens lopp tänkte jag för mig själv att det nu måste krävas en hel del för att jag ska bli överraskad eller ens lyfta på ögonbrynet. Nog lyfte jag på ögonbrynet alltid. Men jag vet inte om lädermask, ridstövlar, zorromask, uniform, piska och gestapohatt är riktigt min grej. Jag är och blev uppriktigt sagt förbryllad. Men först själva spelningen.

Det är fler människor i publiken än vad jag hade trott (även om det är precis den typen av publik jag hade trott). Regnet har nämligen börjar visa sitt fula nylle i Arvika. Tur att vi står i Arvikas i särklass största tält. Ändå verkar det som om folket är lite småsega, inte ens den i särklass bästa låten i repertoaren, Självmordsblond, som rivs av först av alla, får mer än ett fåtal att börja dansa. Men det tar sig. Spelningen i sig når helt klart upp till godkänt.

Mitt dilemma är det här. Från början var Kristian Anttila en väldigt mörk figur med mörka låtar och låttexter, kalla det ”Natta de Mina”-tiden. En mycket bra tid. Sedan blev det en tvärvändning, det mörka blev färglatt poppigt. Det började delas ut frukt och godis från scenen, det trallvänliga tog över helt. Också det en bra tid, på sitt sätt. Men att blanda dessa två? Jag vet ärligt talat inte.

Anttila spelar en hel del nya låtar, bland annat nya singeln Vill Ha Dig, och visst är det fortstatt trallvänligt och poppigt. De låtarna hade utan tvekan kunnat platsa på senaste plattan ”Innan Bomberna”. Men om man nu lirar extrempop och har en publik med medelålder 17 (då räknar jag inte in mig själv, då hade snittet ökat lite grand…), då vet jag inte riktigt vart sadopiskan kommer in?

Eller som när Anttila lite halvkrystat frågar om någon vill knulla med honom ikväll, det känns alldeles för utstuderat och genomskinligt. Att försöka vara konstig för konstighetens skull. Jag köper det inte. Slicka på slickepinnar och sedan slänga ut dem i publiken, jag köper inte det heller. Nej, skippa allt bullshit och ägna dig åtminstone åt musik.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Relaterat

Minnenas Hultsfred
Momofoko
Kristian Anttila (2010-01-01)
Kristian Anttila (2008-05-03)

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner