Joyzine

[stäng]

Recension - Demo

Bloodbus
S/t
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2005-12-20
Hemsida: www.myspace.com/bloodbus

Utan att egentligen sväva ut från sin 70-talsinspirerade grundmall levererar Bloodbus tre olika stämningar i sina tre olika låtar. Det är en samling melodier som var och en bjuder på vitt skiljda referenser utan att på något sätt kännas malplacerade tillsammans. Det är inget annat än skickligt arbetat av bandet.

Förstaspåret Snowman har Brainpool-körer och bjuder rakt igenom på ett typiskt, svenskt popanslag. Lite spralligt, men ändå på något sätt allvarligt. Det hela ramas dock in av en något dammigare och äldre känsla. Allt i linje med Bloodbus grundmall.

Andraspåret Each time är i mina öron det mest intressanta på demon. Tänk er att Axl Rose och Curt Cobain slagit sig ner för att skriva ballader tillsammans. Att de sedan blev osams och började träta, vilket i slutändan ledde till att Axl visade sig vara den starkare och att materialet tillslut blev dominerat av hans prylar till tre fjärdedelar. Det skulle låta ungefär som Each time. En lite väl gråtmild Guns n’ Roses-ballad med en mild touch av Nirvanas uppkäftighet i botten.

Avslutande Introduction är sedan en duktigt bakåtsniffande legering av The Beatles och Rolling Stones. Ganska flummigt och inte så värst spännande trots några poänger.

Vad som imponerar med Bloodbus är att de inom ramarna för sin musik lyckas skapa så skiljda låtar utan att det låter spretigt. Känslan av hobbyprojekt vilar dock tyvärr över demon. Ljudet är ganska risigt och ibland spelar gossarna ganska osäkert, utan attack. Utan att vara några mästerverk måste jag dock medge att låtarna överlag är riktigt bra. Utan att briljera är Bloodbus ändå ett välkommet tillskott i skivsamlingen.