Recension - Skiva
Klatschiga uttryck som ”kill your darlings” och ”less is more” tycks inte vara något som står högt i kurs hos
Loch Vostok. Det kan med lätthet konstateras efter några varv med ”V – The Doctrine Decoded”.
Rent musikaliskt är det en på många sätt riktigt trevlig skiva. Utöver att det givet är duktiga musikanter som bjuder upp till dans rymmer plattan flertalet riktigt snygga partier, skönt mangel och några refränger som det är svårt att inte tralla lite klämkäckt till. Men jag har två problem med den här given.
1, den är alldeles alldeles för lång.
2, Loch Vostok tycks ha gett sig fan på att klämma in varenda liten avart av metal de kan stava till.
Det där är anmärkningar som allt för ofta går att applicera på band som ryms i det tokigt breda samlingsbegreppet progressiv metal och således inget specifikt för Loch Vostok. Men det är allt jämnt en svaghet.
I och med att herrarna aldrig tycks vilja sluta spela vattnar de ur så väl låtar som skivan. Man blir mätt innan de ens kommit till poängen i vissa kompositioner. Kort och intensivt behöver inte vara ett svärord ens inom den progressiva hårdrocken. Likaså blir det för splittrat när det ska black metal-piskas, popsjungas och spelas solo om vartannat. En tydligare idé och rakare rör hade varit att föredra, även om vi snackar om progressiva tongångar där snirklighet hör lite till grejen.
Men bortsett från sådana anmärkningar är ”V – The Doctrine Decoded” ändå en ganska fascinerande skiva. Främst gillar jag de partier där gruppen drar åt
Pain Of Salvation-hållet och Teddy Möller får visa upp sina röstresurser på ett imponerande sätt.
Lär sig Loch Vostok stava till ”kill your darlings” och ”less is more” kanske jag rent av kan bli hänförd nästa gång?

Relaterat
Loch Vostok (2011-01-01)
Kommentera
Inga kommentarer