Joyzine.se






Recension - Skiva

Last Winter
Under the silver of machines, 2007
Skivbolag: Lifeforce Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-07-24
Hemsida: www.lastwinter.com

Emo är uppenbarligen så i ropet att till och med annars klarsynta Lifeforce känner sig nödgade att ha ett lipande rockgäng på sin roster. Någon annan förklaring kan jag inte se till att de kontrakterat mediokra Last Winter från Orlando, Florida. De passar knappast in bland bolagets övriga, intressanta, akter och de gör ingen vidare musik.

Nåja, bandet säger i alla fall att de tycker om att lyssna på metal. Så försöker bolaget legitimera signingen för sin trångsynta metalpublik. Det vore mer ärligt att erkänna att det hela handlar om att hålla ställningarna i USA. Visst har emorocken slagit stort även i Europa, men det är på andra sidan pölen den sprudlar som mest. Jag klandrar inte Lifeforce för att de vill hänga med.

Men jag klandrar dem för att de valde ett så meningslöst band som sin galjonsfigur. Last Winter har nämligen inte mycket kvalitet att komma med. Bortsett från Our summer in Illinois låter det mesta på skivan precis likadant. Nämnda låt är en somrig bit perfekt för missförstådda ungdomar att under sommarens bistra regnmoln skära sig i armarna till. Övrigt material är strömlinjeformat, inställsamt och anonymt. Det rinner av mig som vatten på en gås.

”Under the silver of machines” är så anonym att Lifeforce måste ha kunnat hitta minst 100 emogäng som låter bättre bara på hemmaplan. Last Winter må ha rätt kläder, utseende och sorgsna emoattityd, men skriva bra låtar det kan de inte. Jag borde bara sopa undan plattan och glömma allt. Men det är svårt att inte bli åtminstone lite provocerad när sådant här skräp släpps av ett annars så pålitligt skivbolag.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner