Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Warning: mysql_fetch_array() expects parameter 1 to be resource, boolean given in /customers/b/a/d/joyzine.se/httpd.www/control/DatabaseController.php on line 68 Warning: mysql_fetch_array() expects parameter 1 to be resource, boolean given in /customers/b/a/d/joyzine.se/httpd.www/control/DatabaseController.php on line 68

Recension - Skiva

Doctor Dunbar's Medicine band
Sticks and stones (ep), 2006
Skivbolag: Ant Nest Records
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2006-08-08
Hemsida: www.ddmb.se

Doctor Dunbar’s Medicine Band? Que? Vissa saker är det nog inte meningen att jag ska förstå mig på, dessa fyra unga gossars alter ego är ett av dessa. Men det skulle vara kul att få träffa och tjöta lite skit med Doktor Dunbar om chansen gavs! Skämt å sido, även dåliga sådana, det här är andra gången jag har att göra med Doctor Dunbar’s Medicine Band och första mötet lämnade faktiskt mersmak. Till viss del.

Bandet som släppte en självbetitlad fullängdare förra året är nu tillbaka med ”Sticks and Stones”, en Ep innehållande fem nya färska låtar. Det jag kommer ihåg från deras första platta är att det här är ett band som är så fruktansvärt övermusikaliskt att det till slut blir svårt att hålla reda på alla idéer och tankar. Resultatet blir minst sagt, omfattande. Så är även fallet med ”Sticks and Stones”. Det blandas friskt mellan stilar och infallsvinklar, även om ljudbilden gör sitt allra bästa för att hålla dem samman. Allt på både gott och ont.

Jag älskar verkligen band som går på knock direkt, lägger bästa låten, om inte först, så tillräckligt långt upp i låtlistan för att man ska få brottas med något som kan skapa ett intresse. Inledande Dancing Alone är en discodoftande danspärla som inte är rädd att gasa på lite extra i refrängen. Kvar finns fortfarande de, något polerande, element som jag förknippar med Doctor Dunbar’s Medicine Band, men den här gången känns det som om det har smugit in ett uns mer attityd än vad jag väntat mig.

Resterande låtar sticker inte ut alls lika mycket, men det är fortfarande stabila låtverk. Reasoning with the Reveren har en vansinnigt snygg refräng, men som låt är den tämligen harmlös. Som jag redan påpekat, det här är snubbar som verkligen vet vad de håller på med, och visst ska de ha credit för att de har mod att förverkliga alla sina kreativa idéer, även om det inte alltid faller mig i smaken. Ibland blir det bara för mycket.

Jag tycker ändå att bandet har tagit ett steg framåt och hittat någon form av konsensus, framförallt i ljudbilden. Kanske var det så att en fullängdare blev lite i tuffaste laget, Doctor Dunbars’ Medicine Band gör sig faktiskt mycket bättre i Ep-format.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner