Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Takida
Hultsfredsfestivalen
2008-06-14
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-06-17
Hemsida: www.takidamusic.com

Kalla mig gärna gammalmodig och tråkig, men jag förstår verkligen inte grejen med Takida. De drar den största Pampaspubliken på hela festivalen och inte nog med det, så gott som varenda kotte som är där sjunger med i texterna. Stämningen är fenomenal och sångaren Robert Petterson ser helt tagen ut av bemötandet. Men de spelar ju genomtråkig fm-rock, vad är grejen?

Folk vill få det till emo, de vill få det till originellt och en hel mängd massa andra epitet, men det enda jag hör när Takida står på scen är standardiserad rock, sådan rock som skulle ha kallats USA-rock för några år sedan, och hade det inte varit för den fantastiska publikresponsen hade jag haft väldigt tråkigt. Platta radiorefränger och semiballader avlöser varandra och publiken bara sjunger och sjunger.

Missförstå mig rätt nu, jag tycker det är kul när nya band från småorter tar sig fram och blir värsta grejen, men hur Takida kan ha blivit det övergår mitt förstånd. De är ju inte ens särskilt kul att titta på, på scenen. Rörelsemönstret är stereotypt och det är inte särskilt mycket som händer. Speciellt inte i den senare radiohiten, då står alla som fastfrusna i scengolvet. All cred till publiken, men jag begriper verkligen inte grejen. Jag är nog gammal trots allt.