Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Demo

Johan Wahlstrm
Gmda land
Av: Mikael Mjrnberg
Publicerad: 2007-03-27
Hemsida: www.johanwahlstrom.se

Ännu en singer/songwriter på demotallriken.
Det skulle kunna vara precis så stereotypt och förutsägbart som ni tror. Men för att vara en ung svensk man med gitarr låter Stockholmsbördige Johan Wahlström lite annorlunda. Hans tio spår på ”Gömda Land” är så klart inget nytt under solen, men han tycks ha ett lite annat fokus än sina svenska kollegor.

Där framgångsrika romantiker som Lars Winnerbäck och Tomas Andersson Wij jämförs med Ulf Lundell och har något typiskt svenskt – svårmodigt, men ändå oerhört helylle – över sitt sound tycks Wahlström ha blicken västerut. Hans låtar har en prägel som är mer amerikansk än svensk, i alla fall om man ska se till moderna influenser.

Lågmält är bara förnamnet när man ska diskutera Johan Wahlström och hans musik. Han tar hjälp av gitarr och munspel samt låter en backupsångerska vid namn Ellinor Jonsson figurera, men annars handlar det bara om hans nakna sångröst. En röst som skulle gå att beskriva som en mix mellan den tonsäkraste varianten av Olle Ljungström och Jocke Berg från Kent. Dock utan de känslomässiga toppar dessa två klarar att frammana. Wahlström själv kallar sina texter för tonsatta dikter, vilket är ytterst passande i det lågmälda formatet.

Men oavsett om det går att dra paralleller till Ron Sexsmith (som förvisso är kanadensare) eller hitta likheter med Neil Young i Wahlströms imponerande vissamling kommer man inte ifrån att ”Gömda Land” innehåller för många spår. När variationen dem emellan knappt existerar hade det räckt med tre, fyra stycken. I fullängdsformatet blir Johan Wahlström nämligen ganska enformig.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner